Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning

Livet på nätet 4. Utmaningar med skärm för barn och unga med NPF

Barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd och autism spenderar mer tid vid skärm jämfört med andra unga. Framför allt dataspel lockar. Varför är det så och hur kan man hjälpa sitt barn om skärmen blir ett problem. Vi träffar  Lisa Thorell, forskare vid Karolinska institutet, och Lo Brundell som håller i online spelgrupper för unga med NPF via Attention Stockholm.

Livet på nätet 3. Så använder unga med IF skärm

Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är inte lika aktiva på nätet som andra ungdomar. Varför är det så? Vi pratar med forskaren Kristin Alfredsson Ågren, som studerat internetanvändning och digital delaktighet bland unga med IF.

Livet på nätet 2. Digital delaktighet vid funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning stöter ofta på olika hinder när de ska använda internet. Vi pratar med Stefan Johansson, teknologie doktor, om vad det innebär att stå utanför det digitala samhället och vad som kan göras för att öka delaktigheten.

Livet på nätet 1. Hur påverkas barn och unga av skärm?

Internet har öppnat upp helt nya möjligheter samtidigt oroar sig många över utvecklingen. Vad vet vi om hur barn och unga påverkas av att spendera alltmer tid med en skärm? Vi pratar med Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete,som forskat om barn och ungas nätanvändning i över tjugo år.

 

Våld mot barn med funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning riskerar i högre grad att utsättas för våld än andra barn. Vi träffar Ann Jönsson som är utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar för att öka kunskapen om hur våldet ser ut och hur det kan upptäckas. Viktig kunskap, inte minst för alla som möter barn i sitt yrke.

Sällsynta hälsotillstånd 4. Samtalsgrupper för vuxna

”Sällsynt mitt i livet” är namnet på samtalsgrupper för vuxna med ett sällsynt hälsotillstånd. Vi träffar Erica Lundström och Karin Högvall från Riksförbundet sällsynta diagnoser som varit med och startat grupperna. Att känna sig annorlunda och att leva ett liv som ständig expert, är exempel på ämnen som tas upp i dem.

Sällsynta hälsotillstånd 3. Träffa andra föräldrar

Att vara förälder till ett barn med en diagnos som få känner till kan leda till en känsla av ensamhet. Då kan det vara skönt att träffa andra vars barn har ett sällsynt hälsotillstånd. Vi besöker Astrid Emker, pedagog och Cecilia Stocks, socionom, på Ågrenska, som håller i samtalsgrupper för föräldrar. Vad pratar man om i grupperna och var finns likheterna mellan familjerna?

 

Sällsynta hälsotillstånd 2. Diagnos och sen då?

I det här programmet pratar vi med Yennifer Ehmsen och Cecilia Boij, föräldrar till barn med diagnoserna Prader Willis syndrom och Williams syndrom. De berättar om hur det var för dem att få barnens diagnoser och tiden efter. Vi fördjupar oss också i diagnostik och sällsynta hälsotillstånd tillsammans med Ann Nordgren, professor i klinisk genetik vid Karolinska institutet och Göteborgs universitet.

Sällsynta hälsotillstånd 1. Fakta

I Sverige lever runt en halv miljon med en sällsynt diagnos, eller sällsynt hälsotillstånd som det heter numera. Det finns upp till 8 000 kända "sällsynta" diagnoser. Hör Katja Ekholm, sjuksköterska, barnmorska och genetisk vägledare på Centrum för sällsynta diagnoser vid Karolinska Institutet.

Lek och samspel 2. Samspel med andra

Barn som har autism eller intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att se poängen med att leka och samsas med andra. Det kan man behöva öva på tillsammans med barnet. Psykologen Bella Berg ger tips på hur.