Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning

Leva med nya förutsättningar

Marcus Karlsson var 18 år när han fick en hjärnskada efter att ett blodkärl spruckit i hjärnan. Det förändrade hans liv helt. Tillsammans med Claudia Chaves Martins, kurator, och Fredrik Mauleón, samtalsledare för unga vuxna med förvärvad hjärnskada, pratar vi om hur det går att hantera en sådan livsomvälvande förändring, och om kraften av att träffa andra i liknande situation.

 

Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Stöd till unga med förvärvad hjärnskada

Livet förändras på många sätt om man råkar ut för en olycka eller sjukdom som ger en hjärnskada. Hos unga märks svårigheterna ofta av i skolan och med kompisar. Hör Julia Nissar, 16 år, och Dania Umwari, 25 år, berätta om sina erfarenheter. Tillsammans med arbetsterapeuten Daniela Cardenas Venegas pratar vi om stöd och strategier som kan vara hjälpsamma.

 

Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

När livet plötsligt förändras

Hedvig och Vilma var båda unga när de drabbades av en hjärnskada. Hur påverkades deras liv och hur har de anpassat sig till en tillvaro med nya förutsättningar? Vi träffar dem tillsammans med psykologen Solveig Hansdottir, som ger stöd till unga med förvärvad hjärnskada.

 

Sammanfattning av programmet (i text), och fler program om att vara ung med förvärvad hjärnskada. 

Träning för barn med särskilda behov

I det här avsnittet träffar vi två friskvårdsarrangörer som berättar hur aktiviteter kan anpassas för barn som har funktionsnedsättning. Josephine Berge är friskvårdsamordnare på Åkeshovs- och Beckombergas sim- och idrottshall. Rita Schulte-Stukenborg, är fysioterapeut och jobbar med ridterapin Stark med häst, som även passar vid flerfunktionsnedsättning.

Promenader för gemenskap och bättre hälsa

Promenad tillsammans med andra kan vara ett enkelt sätt att både röra på sig och träffa andra. Attention i Stockholms län erbjuder promenader för att underlätta för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att ta sig ut. Vi träffar initiativtagaren Lisel Humla Sjöstedt, friskvårdskonsult, och en av promenaddeltagarna, Stefan Johansson.

Idrottens betydelse för personer med intellektuell funktionsnedsättning

I det här programmet träffar vi Mike Malmer, kampsportare och guldmedaljör i judo i Special Olympics, som berättar om hur idrotten förändrat hans liv. Vi träffar också Linnea Björndahl från Parasportförbundet, ansvarig för Special Olympics Sverige, som vill få fler med intellektuell funktionsnedsättning i rörelse.

Fysisk aktivitet för bättre hälsa

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det är särskilt viktigt för barn och vuxna med funktionsnedsättning som har svårt att få in rörelse i sin vardag. Hur kan habiliteringen och andra vårdgivare hjälpa till? Hör Eva Smeds, psykolog och hälsopedagog, och Cia Mårtensson, sjukgymnast inom Habilitering & Hälsa.

Möta föräldrar som är nya i Sverige

När man är ny i Sverige och har ett barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att veta hur man kan få hjälp. Claudia Chaves Martins, kurator på Habilitering & Hälsa, och Fadwa Aquel från Studiefrämjandet och Järva autismnätverk, har erfarenhet av att ge stöd till dessa föräldrar. Fadwa är också själv förälder till ett barn med adhd och intellektuell funktionsnedsättning.

Möta patienter som inte har ett talat språk

Barn och vuxna med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att förmedla hur de mår. Hur säkerställer man då att de får rätt vård? Och hur kan man underlätta kontakten med vården?  Det tar vi reda på tillsammans med Carina Kern, undersköterska på ett boende för barn med omfattande funktionsnedsättningar, och Monika König, överläkare som ger stöd till nätverk för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem.

Så kan mötet anpassas för patienter med autism

Många med autism har dåliga erfarenheter av vården. Det blir lätt missförstånd och miljön kan vara stressig. Men både kommunikation och lokaler kan anpassas så att det fungerar bättre för patienter med autism. Tillsammans med Anna PG, som har autism och Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi tar vi reda på hur.