Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning

När Marvin Semakala såg att det inte fanns några fritidsaktiviteter för unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) bestämde han sig för att starta en bowlingförening. Han har själv IF och brinner för att stötta andra. I det här avsnittet pratar vi om varför det är viktigt att skapa möjligheter till fritid och gemenskap.

Som 16-åring fick Joanna Halvardsson diagnosen Aspergers syndrom. I många år kämpade hon med psykisk ohälsa och självskadebeteende. I dag inspirerar hon andra genom att visa att det går att ta sig vidare, och att en diagnos kan vara en styrka.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist är professor i socialt arbete och forskar om autism vid Karlstads universitet. Här berättar hon om hur hon kom fram till att hon själv är auDHD, en kombination av autism och adhd. Med hjälp av queerteori och självreflekterande forskning vill hon utmana bilden av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och skapa ett större utrymme för olika sätt att vara på.

Hur kan vi förändra våra attityder så att alla känner sig välkomna i samhället? Vi träffar Elin Carlsson Filipowicz vars son har flerfunktionsnedsättning, och Linnea Nyström, jurist samt dressyrryttare, född med ett sällsynt hälsotillstånd som heter TAR-syndromet (trombocytopeni, absent radius), och . De delar med sig av sina erfarenheter av utanförskap och tankar om inkludering.

Det här programmet handlar om vänskap. För många med intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan det vara svårt att träffa nya vänner och hålla kontakt med de vänner man har. Jesper Lindberger och Hanna Jonsson delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med Karin Törnblom, från intresseföreningen FUB Stockholms län, som håller i träffar för unga vuxna med IF.

 

Vid intresse av att anmäla sig till träffarna se FUB Stockholms län.  

 

Hur kan man hjälpa barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att hantera sociala situationer? Jill Dahlström, förälder till en 16-åring med adhd och autism, berättar hur hon stöttat sin son så att han känner sig trygg tillsammans med andra. Vi träffar också Gisela Bergfors, socionom, som leder grupper där unga med autism övar på sociala färdigheter enligt en metod som heter Kontakt.

Sandra Ohannesian har alltid kämpat med social ångest (tidigare social fobi). Efter att hon fick en autismdiagnos vid 21 års ålder har hon fått hjälp att hantera det. Psykologen Sara Tonemar hjälper oss att förstå sambandet mellan social ångest och autism samt vilket stöd som finns för att övervinna det.

Alla känner sig ensamma ibland. Men om ensamheten ofta upplevs som negativ eller plågsam är den ett problem. Kanske saknar man nära relationer eller ett socialt kontaktnät. I detta program träffar vi psykologen Anton Käll som forskar om ensamhet. Vi pratar om hur ofrivillig ensamhet kan påverka oss, varför vissa är mer utsatta och hur man kan ta sig ur det.

Jarna Peres son fick diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) för ett år sen. Han var då 15 år och sedan dess har mycket förändrats till det bättre. Hur det kan vara att som förälder få diagnos på sitt barn pratar vi om tillsammans med Maria Forsström, kurator och psykoterapeut, som stöttar föräldrar att hitta vägar framåt.

Mansour Sedaghati är förälder till en dotter på 19 år som har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Tillsammans med kurator Chanelle Yake pratar vi om livet och de utmaningar som finns när barnet har IF. Hur kan man hitta en balans mellan att skydda barnet och att hjälpa barnet att klara sig själv?