Prata 2. Vad behöver omgivningen veta?

Personer med funktionsnedsättning möter ofta fördomar. Hur påverkar det den egna självbilden och vad kan man säga i sådana situationer? Finns det tillfällen när det är bra att berätta om sin funktionsnedsättning? Vi pratar med psykologen Sara Ytterbrink Nordenskiöld, som har en dold funktionsnedsättning och landslagsspelaren i kälkhockey Peter Ojala, som efter en olycka blev förlamad från midjan och neråt. 

Prata 1. Vad ska jag säga till mitt barn?

Att ha förståelse för sin funktionsnedsättning är viktigt både för barn och vuxna, men hur pratar man med ett barn så att det blir begripligt? Och vad behöver barnet veta? Gäster är Lena Sorcini, psykolog på Habiliteringscenter Söderstaden barn, som ger stöd till föräldrar i de här frågorna och Anna, vars son fick diagnosen adhd som femåring. 

Förvärvad hjärnskada 2. Att vara barn med hjärnskada

Många som drabbas av hjärnskada blir hjärntrötta och känsliga för ljud och ljus. För ett barn kan det vara mycket krävande att klara av skola och sociala aktiviteter. När Alva Strid var sex år diagnostiserades hon med hjärntumör. Hon är idag 17 år och gästar tillsammans med sin mamma, Maria Strid, studion. Hur har Alvas liv påverkats av hjärnskadan och hur är det att vara närstående när ens barn blir svårt sjuk? Marie-Louise Kunkel, specialpedagog, guidar i vad det finns för stöd att få.

Förvärvad hjärnskada 1. Att drabbas av stroke mitt i livet

Efter en hjärnskada förändras livet. Mental trötthet, kognitiva svårigheter och försämrad motorik är exempel på funktionsnedsättningar hjärnskadan kan leda till. Vi pratar med Tomas och Carina Lundberg. Tomas drabbades av en stroke för tio år sen.  Han var då 46 år, mitt i livet med två små barn. Hur ser hans liv ut idag och på vilket sätt har Carinas tillvaro förändrats? Berit Burström, arbetsterapeut, berättar vad det finns för stöd att få.

Faktaspecial förvärvad hjärnskada

En förvärvad hjärnskada är en skada på hjärnan som inte är medfödd. Skadan kan orsakas av exempelvis stroke, hjärntumör eller fallolycka och leder till olika typer av funktionsnedsättningar. Berit Burström och Marie-Louise Kunkel från Hjärnskadecenter berättar hur en hjärnskada påverkar de som drabbas och vad det finns för stöd att få.

Få diagnos 3. “Jag får äntligen vara jag”

Många som får diagnos sent i livet beskriver det som att bitarna äntligen faller på plats. Vi pratar med Jeanette Lilja, 41 år, och Mippe Åman, 30 år, som fick diagnoserna adhd och ADD som vuxna. Det tog ett tag att acceptera, men idag är de tacksamma över den hjälp de fått. För Jeanettes del funkar det mycket bättre med barnen och Mippe vet vad han behöver för att han ska fungera. Lena Westholm, leg. psykolog på Adhd-center och på föräldrastödsprogrammet IPSA, berättar vad det finns för stöd och vad som krävs för att få diagnos som vuxen. 

Få diagnos 2. ”Det var som att födas på nytt”

Många som får diagnos som unga vuxna har haft problem i skolan, med vänner och upplevt att de inte riktigt passat in. Vi träffar Clara Osvaldo som fick diagnoserna autism och ADD när hon var 25 år. På vilket sätt har det förändrat hennes liv? Björn Angelin, psykiatriker, berättar varför vissa diagnoser upptäcks först senare och vilka konsekvenserna kan bli om man inte får diagnos.

Få diagnos 1. ”Det blev lättare efter beskedet”

Att få ett barn som har funktionsnedsättning påverkar hela livet. Johanna Bergström och Viktoria Hammarstedt har båda små barn med funktionsnedsättning. Johannas dotter fick diagnosen Downs syndrom som nyfödd. Viktorias son fick diagnosen Rubinstein-Taybis syndrom när han var fyra månader. Hur hanterar man ett sådant besked? Anita Gyllenstein, psykolog och psykoterapeut, träffar föräldrar till små barn med funktionsnedsättning. Vilket stöd behöver de här föräldrarna?

Syskon 2. Livet som vuxet syskon till funktionsnedsatta

Att ha ett syskon med funktionsnedsättning påverkar en hela livet. Många tar ett stort ansvar och lever med oro och skuldkänslor. Vi pratar med ÅsaSara Hoas och Henrik Holmer om hur det påverkat dem och deras livsval att växa upp med ett syskon som har funktionsnedsättning. ÅsaSara har gått i syskongrupper för vuxna. Henrik skildrar sin och andra syskons situation i pjäsen Skuggsyskon. Medverkar gör också Rakel Lornér, projektledare för Projekt Vuxensyskon som uppmärksammar de vuxna syskonen. Vad är viktigt att bearbeta och hur kan man tänka framåt?

Projekt Vuxensyskon drivs av Bräcke diakoni, brackediakoni.se/vuxensyskon

Syskon 1. Växa upp med ett syskon med funktionsnedsättning

Runt om i Sverige finns många barn som har ett syskon med en funktionsnedsättning. Många syskon tar ett stort ansvar hemma och kan kanske ha svårt att själv ta plats i familjen. Vad är viktigt för syskonen och vad ska man tänka på som förälder? Vi träffar åttaåriga Tuva som är syster till Vilma som har den sällsynta diagnosen Smith-Lemli-Opitz syndrom (SLO) och deras mamma Lotta Frécon. Gäst är även Jenny Rosendahl, kurator på Habiliteringscenter Liljeholmen, som håller i syskongrupper.