Få diagnos 2. ”Det var som att födas på nytt”

Många som får diagnos som unga vuxna har haft problem i skolan, med vänner och upplevt att de inte riktigt passat in. Vi träffar Clara Osvaldo som fick diagnoserna autism och ADD när hon var 25 år. På vilket sätt har det förändrat hennes liv? Björn Angelin, psykiatriker, berättar varför vissa diagnoser upptäcks först senare och vilka konsekvenserna kan bli om man inte får diagnos.

Få diagnos 1. ”Det blev lättare efter beskedet”

Att få ett barn som har funktionsnedsättning påverkar hela livet. Johanna Bergström och Viktoria Hammarstedt har båda små barn med funktionsnedsättning. Johannas dotter fick diagnosen Downs syndrom som nyfödd. Viktorias son fick diagnosen Rubinstein-Taybis syndrom när han var fyra månader. Hur hanterar man ett sådant besked? Anita Gyllenstein, psykolog och psykoterapeut, träffar föräldrar till små barn med funktionsnedsättning. Vilket stöd behöver de här föräldrarna?

Syskon 2. Livet som vuxet syskon till funktionsnedsatta

Att ha ett syskon med funktionsnedsättning påverkar en hela livet. Många tar ett stort ansvar och lever med oro och skuldkänslor. Vi pratar med ÅsaSara Hoas och Henrik Holmer om hur det påverkat dem och deras livsval att växa upp med ett syskon som har funktionsnedsättning. ÅsaSara har gått i syskongrupper för vuxna. Henrik skildrar sin och andra syskons situation i pjäsen Skuggsyskon. Medverkar gör också Rakel Lornér, projektledare för Projekt Vuxensyskon som uppmärksammar de vuxna syskonen. Vad är viktigt att bearbeta och hur kan man tänka framåt?

Projekt Vuxensyskon drivs av Bräcke diakoni, brackediakoni.se/vuxensyskon

Syskon 1. Växa upp med ett syskon med funktionsnedsättning

Runt om i Sverige finns många barn som har ett syskon med en funktionsnedsättning. Många syskon tar ett stort ansvar hemma och kan kanske ha svårt att själv ta plats i familjen. Vad är viktigt för syskonen och vad ska man tänka på som förälder? Vi träffar åttaåriga Tuva som är syster till Vilma som har den sällsynta diagnosen Smith-Lemli-Opitz syndrom (SLO) och deras mamma Lotta Frécon. Gäst är även Jenny Rosendahl, kurator på Habiliteringscenter Liljeholmen, som håller i syskongrupper.

Kommunikativt och kognitivt stöd 3.” Han vill kommunicera och vi hittar en gemenskap i det”

Idag träffar vi Anncha Jönsson vars son Simon har autism och intellektuell funktionsnedsättning. Han är tio år, men språkligt som ett barn på 1,5 år och behöver hjälp både med att förstå och kommunicera med omgivningen. Hur hanterar man det och vad finns det för hjälp att få? Birgitta Wennberg, arbetsterapeut, och Lena Lindberger, logoped, pratar om hur olika typer av stöd samverkar och hur man gör för att hitta stöd som fungerar. Samtalet leds av Susann Smedberg.

Kommunikativt och kognitivt stöd 2. ”Man måste planera”

Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Idag pratar vi om kommunikativa stöd, och vi träffar Mayte, vars 13-åriga dotter kommunicerar med hjälp av bland annat en ögonpekningsdator, tecken och bilder. Maytes dotter har Retts syndrom, vilket är en sällsynt diagnos, och använder sig framförallt av en metod som heter PODD. Hur fungerar det? Medverkar gör även Lena Lindberger, logoped, som berättar om olika typer av stöd och hur det går till att hitta ett sätt att kommunicera. Samtalet leds av Susann Smedberg.

Kommunikativt och kognitivt stöd 1. ”Det är inte fel att ta hjälp”

Att inte ha kontroll över sin vardag är frustrerande, men med hjälp av kognitivt stöd förenklas livet. Vi träffar 25-åriga Leo, som för drygt ett år sen fick diagnoserna mild autism och adhd. Vilka hjälpmedel använder han för att minska stressen och få energin att räcka till? Gäst i studion är även arbetsterapeut Birgitta Wennberg som förklarar hur kognitivt stöd fungerar. Samtalet leds av Susann Smedberg.

Matvanor 2. Sambandet mellan ätstörning, autism och adhd

Idag ska vi prata om sambandet mellan ätstörning och autism och adhd. Över 10 procent av alla med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har också problem med maten. En del får diagnosen ARFID (selektivt ätande eller restriktivt ätande), en ätstörning som inte är kopplad till vikten och utseendet. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det? Vi har pratat med Elisabet Wentz, professor vid Sahlgrenska akademin och med Elina Johansson, verksamhetsledare på Attention Stockholm. Samtalet leds av Susann Smedberg.

Matvanor är också tema i Funktion i fokus, nr 4 2018. 
> Läs Funktion i fokus

Matvanor 1. Så kan personer med IF få bättre hälsa

Idag ska vi prata om matvanor, en utmaning för många med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt är vanligare i den här gruppen än i befolkningen som helhet. Varför är det så? Vi har åkt hem till Mir Serrander, som har Downs syndrom, för att prata om förhållandet till och mat och hälsa. Eva Flygare Wallén, medicine doktor vid Akademiskt primärvårdscentrum, berättar hur hon jobbat för att förbättra hälsan för den här gruppen. Samtalet leds av Susann Smedberg.

Matvanor är också tema i Funktion i fokus, nr 4 2018. 
> Läs Funktion i fokus

Lindrig IF 4. Åldrandet, demens och levnadsberättelse

Allt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) lever allt längre. Faktum är att vi för första gången har en åldrande generation med IF. Hur mår de och vad behöver de för att få ett bra liv på ålderns höst? Vi pratar med Gun Aremyr, legitimerad arbetsterapeut med lång erfarenhet inom området åldrande och IF. Samtalet leds av Susann Smedberg.

Utbildningsmaterialet "Åldern har sin rätt" som nämns i programmet vänder sig både till personal, anhöriga och personer med IF. Det finns på Svenskt Demenscentrums webbplats.