Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning

Stress i utmanat föräldraskap 3. Att möta föräldrar i kris

I det här avsnittet träffar vi psykoterapeuterna Camilla Grünbaum och Ylva Nilsson från Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga, som hjälper föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar att må lite bättre. När kan man behöva samtalsterapi och vad gör man om känslan av total hopplöshet infinner sig?

Stress i utmanat föräldraskap 2. Förälder med egen diagnos

Vilka är de största utmaningarna man möter som förälder med egen diagnos och vilket stöd behövs för att få familjelivet att fungera? Hör småbarnsföräldern Mia som har autism och add och Elisabeth Norman Claesson, specialpedagog på Aspergercenter.

På webbplatsen asdforalder.se får du möta föräldrar med autism och ta del av fakta och råd som förenklar vardagen.

Stress i utmanat föräldraskap 1. Verklighetsglapp, medveten närvaro och acceptans

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever ofta mycket stress i vardagen. Hur gör man för att inte själv gå in i väggen? Möt Camilla och Max, föräldrar till ett barn med autism, och Bella Berg, psykolog och ansvarig för Navigator ACT. En gruppbehandling för föräldrar som upplever stress, oro och nedstämdhet.

Sex och samlevnad 3. Hur pratar man med sin ungdom om sex?

Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut, ger tips till föräldrar till ungdomar med rörelsenedsättning om hur man kan prata om sex och när det är bäst att hänvisa vidare till ungdomsmottagningar och annan expertis.

Sex och samlevnad 2. Viktigt att prata om sex

Hur ska man förhålla sig till funderingar om sex och samlevnad från sin tonåring som har intellektuell funktionsnedsättning (IF)? Vad är inte ok att prata om, och vad måste man prata om? Vilka frågor brukar ungdomarna själva ha? Hör Maria Forsström, kurator vid Habiliteringscenter Flemingsberg barn.

Sex och samlevnad 1. Kan alla ha sex?

Vi diskuterar fördomar om sex och rörelsenedsättning samt olika sexhjälpmedel. Deltar gör Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut och Agnes Wimo-Grip, som arbetar med projektet Sex i rörelse, RFSU Stockholm. Agnes själv har rörelsenedsättning.

Flerfunktionsnedsättning 3. Om ät- och sväljsvårigheter hos personer med flerfunktionsnedsättning

Många med flerfunktionsnedsättning har svårt att äta och svälja. Det kan leda till näringsbrist och allvarliga följdsjukdomar. I det här avsnittet pratar vi om dysfagi, som det också kallas. Katarina Warming, logoped och enhetschef, och Helena Bergqvist, sjukgymnast, från Motorik- & träningscenter inom Habilitering & Hälsa går igenom allt från symptomen till vilken hjälp som går att få. Båda har lång erfarenhet av ät- och sväljsvårighet, och andning. Samtalet leds av Åsa Melin Mandre.

 

Flerfunktionsnedsättning 2. Förstå smärta hos den som saknar ord

Personer med flerfunktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att kommunicera, men det finns verktyg för att kartlägga smärta. Om det berättar Kajsa Råhlander som utvecklat ett system för assistansgruppen kring hennes son. Vi hör också Margareta Lunde Martinsson, föreläsare och sjuksköterska som hjälper vårdpersonal och närstående att upptäcka och behandla smärta. 

Flerfunktionsnedsättning 1. Att vara förälder till ett barn med flerfunktionsnedsättning

När hemmet blir en arbetsplats för assistenter och du blir deras arbetsledare, hur förhåller man sig till det? I det första avsnittet pratar vi om livet med personlig assistans, kommunikation och informationsöverföring. Två föräldrar delar med sig av sina erfarenheter och ger tips på sådant som fungerat bra för dem. Vi hör också Camilla Gustafsson, vägledare för vuxna med flerfunktionsnedsättning. Samtalet leds av Åsa Melin Mandre.

Ungas röst 3. ” Jätteskönt när en läkare tar det på allvar”

Smilla 15 år pratar om hur det är att leva med PANS/PANDAS och hur det påverkar henne och hennes familj. Vi får också höra hur Smilla, Moa 16 år och Molly 11 år tycker att kontakten med vården har varit.

Detta är det tredje och sista avsnittet på temat ung med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Programmet har gjorts i samverkan med Barns röst, ett projekt som drivs av riksförbundet Attention.